Att digitaliseringen har effektiviserat kommunikation av alla slag är det nog ingen som har missat, men hur har framfarten för det digitala påverkat något så analogt som hållbarhet inom byggbranschen?
Allt var inte bättre förr
Ulf Berglund är Technical Area Manager för Sverige och har som främsta uppgift att se till att MagiCADs kunder får en mjukvara som på bästa sätt underlättar deras arbete. Men när han år 1996 påbörjade sin karriär inom branschen gick en väsentlig del av hans tid till att skrapa bort tusch från genomskinliga plastfilmer, translarer, som användes för att göra ritningar på som sedan kopierades till papper med en ljusmaskin.
”Sen kom datorer in i bilden och de äldre kollegorna jag jobbade med undrade hur man nu skulle kunna veta vad som var originalritning och vad som var kopia när allt skrevs ut direkt på papper och det inte fanns något plastoriginal” berättar Ulf.
Med sina sex år på MagiCAD Group, de tre senaste som säljchef, har Veronica Theander en mer modern variant av samma upplevelse.
”För sex år sedan pratade alla i byggbranschen om BIM” berättar hon, ”men utanför de stora bolagen var många rädda för att anamma processen och höll sig gärna till sina sedan länge inarbetade processer och utskrivna papper i stället för att våga anamma nya arbetssätt och börja nyttja de digitala verktyg som redan då fanns tillgängliga.”
De analoga processer som Ulf och Veronica nämner gjorde det svårt att vara exakt i ritningar och projektioner. De gjorde det heller inte lätt att hålla reda på ändringar och underhåll. De flesta som har jobbat med fastigheter kan relatera till överfulla pärmar med planritningar och papper för, i bästa fall, varje händelse sedan huset byggdes.
”Modeller och ritningar var aktuella tills byggnaden togs i drift” menar Ulf.
Det säger sig självt att hållbarheten inom byggbranschen blev lidande som ett resultat av så analog projektering, byggnation och förvaltning.
Mjukvaran gör entré
Med datorernas framfart har varje del av byggprocessen kunnat göras snabbare, mer effektiv och framförallt mer exakt. Förutom att ritningar blivit mer noggranna och därmed bidrar till mindre spill och effektivare konstruktion, menar Ulf att även underhåll av fastigheter blir allt enklare och mer hållbart.
”En stor del av att bygga hållbart är att veta vad som sitter var” berättar han. ”Tack vare digitaliseringen är data inte längre fast i en pärm utan mer lättillgänglig och enklare att komma åt.”
Veronica, som drivs av en stark vilja att lämna en bättre byggbransch och morgondag till kommande generationer, menar att mjukvarans roll ofta kan underskattas när man i diskussioner om hållbart byggande främst fokuserar på saker som betongens påverkan på miljön.
”Materialval är givetvis jätteviktigt” menar hon, ”men lika viktigt är det exempelvis att räkna på energiåtgången under byggnadens livslängd och se till att både byggnation och förvaltning ska kunna ske på ett hållbart sätt. Det möjliggör att både fastighetsägarens och de boendes behov kan mötas och balanseras på ett kostnadseffektivt sätt.”
Över en byggnads livstid, från planeringsskede till rivning, innebär digitala processer enorma besparingar för både plånböcker och miljön. Med BIM-modeller som innehåller uppgifter om byggets material och som uppdateras vid ändringar är det enkelt att veta vad som kan återanvändas annanstans när det är dags för en byggnad att demonteras.
Digitala tvillingar och nya förutsättningar
Ju bättre modeller vi skapar, desto fler är fördelarna. Ulf berättar om hur digitala tvillingar, exakta digitala kopior av en byggnad, idag möjliggör en ny nivå av hållbarhet, framförallt inom förvaltning men även ombyggnation. Givetvis är det en förutsättning att även den digitala tvillingen förvaltas och hålls uppdaterad. 
”Tänk dig att du har en perfekt representation av ett hus så som en digital tvilling” berättar han. ”Då kan du till exempel göra simuleringar för att se hur mycket temperaturen i ett konferensrum stiger beroende på personlast och solinstrålning för att optimera ventilation och kyla med avseende på energiförbrukning.”
Utöver själva teknologin menar Veronica att folk inom byggbranschen under de senaste åren har fått en bättre förståelse för hur de bäst nyttjar den, inte minst under pandemin där möjligheterna att samlas kring stora utskrivna ritningar begränsades.
”Mycket av teknologin som idag används brett har funnits tillgänglig ett tag, men en kombination av pandemi, nya krav och en ökad förståelse för hur strukturerad data kan underlätta arbetet har gjort att allt fler ser värdet i digitaliseringens framsteg.”
Morgondagens digitala medhjälpare
Utvecklingen har gått från translarer till digitala tvillingar på några få decennier, men den visar inga tecken på att stanna där. Nästa steg i digitaliseringens bana menar Ulf är mer automatisering.
”Med generativ design och machine learning kommer AI att underlätta ritande genom att från tusentals olika lösningar plocka fram de 15 bästa utifrån kriterier man matar in. Vidare finns redan idag fastighetsägare som automatiserar stora delar av förvaltningen genom att koppla upp sina fastigheter via IoT-sensorer direkt till den digitala tvillingen, så att huset på egen hand upptäcker när allt från städning till underhåll och reparation av ventilationssystem krävs.”
Veronica fokuserar mer på den mänskliga faktorn i sin framåtblick och hoppas att en kombination av skärpta krav, fördjupade samarbeten samt insikten om teknologins fördelar kommer att driva den samlade byggbranschen att effektivisera och se längre än sitt eget arbete.
”Projekteringsskedet bör göras mer grundligt och av den anledningen kanske kosta lite mer” berättar hon, ”men fördelarna i byggnationsskedet och inom förvaltning och underhåll kommer att vara enorma – både vad gäller den totala kostnaden, energiförbrukning och miljöpåverkan.”
Exakt hur och när den framtid som Veronica och Ulf beskriver tar form går endast att spekulera om i dagsläget. Något man däremot kan säga med säkerhet är att varje steg framåt för digitaliseringen även för med sig stora kliv i rätt riktning för en mer hållbar byggbransch.
