Under de senaste åren har antalet certifierade byggnader i Sverige ökat markant, för såväl befintliga hus som ny- och ombyggnationer. Men vad innebär det egentligen att miljöcertifiera en byggnad? Låt oss försöka reda ut det tillsammans!
En miljöcertifiering fungerar som ett bevis på hur miljömässigt anpassad en byggnad är men även vilken miljöprestanda den har. Inför certifieringen bedöms byggnaden av tredje part, exempelvis en licensierad assessor.
Miljöcertifieringar säkerställer att hållbarhetsfrågor blir belysta i alla faser i ett byggprojekt och är därför ett viktigt verktyg för hållbart byggande. Det har även visat sig att miljöcertifierade byggnader har ett högre värde på marknaden – de har lägre energikostnader och är attraktiva för miljömedvetna hyresgäster.
Vissa certifieringssystem tittar enbart till själva byggnadens miljöprestanda, medan andra bedömer fler faktorer runtomkring som till exempel byggnadens närområde.
Nedan har vi listat några av de vanligaste certifieringarna på den svenska marknaden. Dessa har tagits fram och genomförs av Swedish Green Building Council (SGBC) som är Sveriges största medlemsorganisation för hållbart samhällsbyggande.
Miljöbyggnad
Idag finns det över 2300 byggnader i Sverige som innehar denna certifiering och det är därmed en av de vanligaste certifieringarna i landet. Inför Miljöbyggnadscertifieringen görs en noggrann kontroll av byggnaden med 16 olika indikatorer för energianvändning, innemiljö och material, el och värme. El och värme ska exempelvis komma från miljösäkra alternativ, energianvändningen får inte vara för hög och bygget ska vara fuktsäkert.
Efter certifieringen genomför SGBC en uppföljande kontroll inom tre år för att bekräfta att allt fortfarande är som det ska. Miljöbyggnadscertifieringen finns i tre nivåer: brons, silver och guld. Bestämmelserna för Miljöbyggnad 4.0 lanserades i slutet av 2022.
BREEAM
Detta internationella certifieringssystem är ett av dom äldsta och har sitt ursprung i Storbritannien. Under senare år har dock SGBC utvecklat en svensk version. BREEAM är det mest spridda systemet i Europa och har använts i över 500 000 byggnader över hela världen.
BREEAM används i nybyggnationer och miljöprestandan bedöms och poängsätts inom områden som energianvändning, vattenhushållning och avfallshantering. Även byggnadens placering i förhållande till allmänna kommunikationsmedel bedöms. Är byggnaden dessutom installerad med innovativa tekniska lösningar finns det möjlighet till pluspoäng.
Efter bedömningen sammanställs den totala poängen och byggnaden placeras på en viss betygsnivå.
Betygsnivåer för BREEAM-SE:
- OUTSTANDING ≥ 85%
- EXCELLENT ≥ 70%
- VERY GOOD ≥ 55%
- GOOD ≥ 45%
- PASS ≥ 30%
- UNCLASSIFIED < 30%
LEED
Ett annat av de mest kända internationella bedömningssystemen är LEED. Idag finns det dock ingen svensk anpassning utan certifieringen har utvecklats och administreras av US. Green Building Council. Det finns ett flertal olika LEED-system som är anpassade till olika typer av projekt, från kommersiella byggnader till hela stadsområden och städer.
LEED-systemet har utformats för att uppnå sju prioriterade mål, bland annat att minska global klimatförändring, öka den gemensamma livskvaliteten samt etablera en hållbar ekonomi.
Precis som vid andra miljöcertifieringar tilldelas byggnaden poäng beroende på hur väl de olika målen uppfylls. När poängen samlats ihop hamnar byggnaden på en av nivåerna Certifierad, Silver, Guld eller Platinum.
Livscykelanalyser (LCA)
Gemensamt för alla dessa certifieringar är att de innehåller någon form av krav på livscykelanalyser (LCA). LCA är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel, från att naturresurser utvinns till dess att produkten inte längre används och måste tas om hand. Detta är ett omfattande arbete som kräver mycket information från bland annat produktleverantörer.
I Miljöbyggnadscertifieringen är det obligatoriskt att utvärdera klimatpåverkan från specifika byggnadsdelar, medan både BREEAM och LEED kräver en mer omfattande LCA för fler byggnadsdelar och fler miljöpåverkanskategorier.
Hur kan tekniken hjälpa?
Med hjälp av programvaror som MagiCAD och andra verktyg går det att skapa en komplett BIM-modell som samlar all nödvändig information för certifieringen. Det är även möjligt att göra olika simuleringar av installationssystemen för att se hur mycket energi de kommer förbruka vid drift.
Detta digitala arbetssätt skapar förutsättningar för färre fel och sena ändringar. Redan innan första spadtaget är gjort går det att se vilken miljöpåverkan en byggnad kommer ha under hela sin livscykel vilket sparar både tid och pengar.
